Sveriges inofficiella nationalsång, sommarens soundtrack, efterfestens sista låt – är inte längre skriven av Ulf Lundell, Håkan Hellström eller Tomas Ledin. Den är skriven av Johan Hedberg. Den handlar inte om Österlen, Göteborg eller att det är gott med glass på stranden – den handlar om en sorglig, oromantisk utflykt till Nacka.
Fem år efter Johan Hedbergs (tidigare i Suburban Kids with Biblical Names) bejublade debut-EP är han nu tillbaka med den briljanta singeln Nackamasterna.
Nytt album i bröstfickan
Johan Hedberg solodebuterade 2008 med 5-spårs EP. “Grammisgalan” från EPn spelades flitigt på P3 och hyllades i svensk press. Sedan dess har han gjort sporadiska, men bejublade, livekonserter (ibland med 10-manna-band, ibland själv med loop-pedal) samt suttit hemma och skrivit vidare på låtar till sin kommande debut. Med hjälp av producenten Emil Johansson (Parker Lewis) och inhyrda musiker skapar han nu en skiva som kombinerar politik och socialrealism med stora poplåtar. Nackamasterna är en försmak med bitter eftersmak. Som ger mersmak. Debutalbumet släpps i höst.
Kjell Höglund, Ted Gärdestad och Johan Hedberg
Nackamasterna fångar smärtsamt det stora i det lilla. Det som sägs mellan orden och smärtan i den kompakta tystnaden. Texten i kombination med en stark, vacker melodi och Hedbergs sköra stämma skapar någon slags avig, gudomlig vispop som skaver. Och sätter sig. ”Jag var starkt inspirerad av Kjell Höglund och andra svenska sångare med dåligt psyke såsom Ted Gärdestad.” säger Hedberg själv om sin skapelse. Och det är kanske där han hör hemma? På en parkbänk i solen, mittemellan Kjell Höglund och Ted Gärdestad.